Ursprungligt publiceringsdatum: 2010-07-20 Ursprunglig artikelförfattare: Göran 2009 besökte vi Gotska Sandön med en SeaMax. Gotska Sandön är en plats som få förunnas, men vi besökte ön en solig dag i början på augusti. Jag hade spanat på väderprognosen en längre tid för att tajma in en högtrycksrygg som var till räckligt stabil för att de värsta vågorna och dyningarna skulle lägga sig och mailat till tillsyningsmannen för att kontrollera att det var okej att landa. Eftersom målet kändes lite ouppnåeligt var vi lite förtegna om planerna och la en färdplan till Bunge. Tankade SeaMaxen och packade badkläder, lunch och lite fika. Första benet till Bunge startade 09,15 från hemmabasen Stjärnlanda i strålande väder och svag sjöbris, vi steg till 3000 medan vi ropade Visby för att aktivera färdplan. Det tog oss en knapp timme till Bunge (ESVB) där vi möttes av Gert Martinsson som bor och äger flygfältet. Vi kom snabbt i samspråk och konstaterade att vi var ju närmsta grannar om man ser till flygfältsförekomsten.Jag höll så när på att glömma att av sluta färdplanen. Vi gick en kort promenad upp till Bungemuseet där vi kunde köpa fika och en glass. Tillbaka efter en halvtimme så startade vi mot det egentliga målet Gotska Sandön. Flygningen gick upp mot norra Fårö sedan norrut i tjugo minuter, det var som något magiskt när hon dök upp vid horisonten, som en grön bakelse med vita sandstränder. Vi flög in efter den västra stranden på en behagligt låg höjd ca.100f för att spana efter en lämplig plats att angöra stranden. Vi rundade den norra udden med fyren och gjorde en sväng över fyrplatsen innan vi landade på den västra sidan. Där låg ett femtontal segelbåtar på svaj, men vi körde in till stranden och förtöjde genom att fylla en tygbag med sand. Kör upp på stranden med hjul gör man bara på film. Nästan som vanligt och trots de till synes ändlöst tomma stränderna, så blev det genast folksamling vid vår farkost och alla dom där frågorna som man artigt svarar på. Vi åt vår medhavda lunch bestående av kycklingsallad vitt bröd o lättöl, låg sedan i solen och njöt ett tag för att smälta mat och intryck. Sedan fick vi för oss om att ta en promenad upp till fyrplatsen och campingplatsen dit dom som vill övernatta på ön är hänvisade. Dit var det både långt och jobbigt att gå i den lösa sanden och ganska mycket uppförsbacke. Väl framme så kunde jag konstatera att här hade förändrads en hel del sedan jag var här senast i slutet på-70 talet, då som gäst hos tillsynsman Hans Hörlin och hans döttrar. Det hade växt upp en hel stugby där, men det är fortfarande så att det man inte har packat ner, det finns inte att köpa för pengar åtminstone inte på sandön. Vi strosade runt lite bland de gamla byggnaderna, tittade in i museet och var till expeditionen och skrev i gästboken för gästande ?båtar? SE-VIY. Det var inte bara vi som kommit dit som en udda fågel, på stranden hade ett vikingaläger uppstått och man försökte att torka sina kläder i solen. En bit ut låg en tidsenlig kopia av ett vikingaskepp. Det var en kollison i utvecklingen som fick tanken att fara väg. Väl tillbaka till vårt ?skepp? efter en promenad på sådär två timmar, så smakade det gott med en kopp kaffe o dopp, ja inte i kaffet utan i havet. Sedan var det dags att vända kosan hemåt, men då fann vi att vågorna grävt ner planet i sanden och det var inte så lätt som man kan tro att få den flott. Vattnet hade tydligen sjunkit också för nu var det så långgrunt att vi stötte mot botten både här och där. Efter lite vedermödor kom vi dock ut på djupare vatten och startade länspumpen för att pumpa ut det vatten som kan skvalpa in i hjulkåporna när man ligger i vattnet. Kollade cheklistan i tillämpliga delar (det har hänt att båda bensinkranarna stått i läge off, då flyger man inte långt) vände upp i den svaga brisen och tryckte gasreglaget i botten, på mindre än 150 m var vi luften och steg brant mot den norra udden en sista sväng förbi fyren och sedan söderut efter den östra sidan av ön. Vi flög tillbaka mot Fårö på motsatt kurs och landade åter på Bunge. Nu hade vinden kantrat så det var bana 34 som låg bäst till. Där fick vi åter en pratstund med Gert och hans fru och de visade oss runt och berättade om fältet och dess historia. Sedan fick vi se en film från 40-talet om verksamheten på Bunge som avslutades med några sekvenser från Gerts flygningar i flygvapnets uppvisnings grupp med Draken. Vi tog åter en promenad upp till fiket för att få något till livs, lite Gotlänsk saffranspannkaka smakade bra. När vi kom tillbaka till fältet så hade An 2a:n rullats ut för start. Claes Martinsson skulle flyga en sväng med några vänner över Fårö, vi blev kvar tills dom startat. Sedan bar det av hemåt vi startade 18,50 mot Stjärnlanda och ropade på Visby kontroll för att aktivera färdplanen. Det var soldis och rätt jobbigt att flyga hem jag saknade horisontgyrot måste nog skaffa ett. Efter en kvart i luften blev vi utsparkade av Visby och hänvisade till Sweden Control för flyginformation. Vi landade på Stjärnlanda 19,40. Det gick lite fortare hem men det var säkert inte på grund av hemlängtan i varje fall.
Tack för trevlig läsning! Att flyga till Gotska Sandön har länge varit lite av en ouppnåelig dröm för mig. Underbart, men nästan lite orealistiskt, med tanke på osäkerhet kring väder och, framförallt, sjögång. Att läsa om någon annan som gjort det känns inspirerande. Bra tips, att vänta in en långvarig högtrycksrygg som får sjön att lugna ner sig och erbjuder lättspått väder. Jag antar att man kan ringa tillsyningsmannen också och fråga hur sjön ser ut innan man sticker. Amfibie verkar ju väldigt smidigt i såna sammanhang, just för att man kan tanka i hyfsad närhet. Om man, som jag, flyger UL med flottörer, så blir det ju lite mer komplicerat. Jag känner inte till om det finns någon lämplig marina e.dyl på norra Gotland/Fårö där det är lämpligt att landa. Annars blir ju alternativet att klara sig fram och tillbaka utan tankning från fastlandet. Det är inte orimligt, men ju närmre man tankar desto större marginaler. Är det någon som känner till nåt bra tankställe på Norra Gotland/Fårö för sjöflyg? Jag antar att du körde på ATS-färdplan till/från Sandön, eftersom du korsade territorialgränsen. Hade du radiokontakt med Sweden Control där ute eller fick du ringa och avsluta/aktivera färdplanen. Jag antar att det finns mobiltäckning där.
Trevlig berättelse! Jag har flugit runt Gotska Sandön vid två tillfällen och kan rekomendera det starkt, otroligt vacker Ö.
