Sjöflyghaveri i Stockholms skärgård

Den inte helt okände Sven Hagströmer gjorde en misslyckad landning på vatten med sin C206:

http://www.expressen.se/nyheter/sven-hagstromer-kraschade-med-plan/

Efter start på Bromma glömde han att ta in markhjulen och slog runt vid sättning, men klarade sig utan skador annat än nedkylning. Det kunde förmodligen gått betydligt värre. Hagströmer meddelar också att han iom detta tänkt sluta flyga. Lite trist kan tyckas, men det är ju hans beslut.

 

Bra att han klarade sig. Lite dålig kombo med en relativt oerfaren pilot och en så pass komplex maskin.

 

En sån kombo kan nog ligga i farans riktning när pengar inte är en trång sektor

 

Tycker att han reagerade bra och reflekterade över det bra. Man dör inte av att göra misstag som att gå ute på stan men det är inte så att flyga.

Men de va en kort flygkarriär. 5 år och en kraschad c206.

 

Måste säga något in till Svens försvar.

Det är super-klantigt och extremt farligt att ställa till det på detta sätt men han hade sina ratings och har gjort samma utbildning och har lika stor rätt att flyga maskinen som alla andra med samma rating. Ingen blir bättre pilot av en tunn plånbok och inte sämre av en fet.

Har man rating så har man, det finns ingen gråzon, det är svart eller vitt, antingen klarar man utbildning, uppflygning och efterföljande PC eller så gör man det inte. Han hade all rätt i världen att flyga, dessutom var det utmärkt VMC väder.

Vid dödshaverier brukar ingen som tur är kommentera pilotens ekonomi, det har inte med saken att göra.

Det är roligt att folk flygutbildar sig oavsett ålder, det är våra myndigheter som avgör om de uppfyller gällande krav eller ej oavsett om de är 15 eller 80, det finns många aktiva piloter i Sverige som är 70 år precis som Sven utan att de anses vara eller är en säkerhetsrisk. Det dör betydligt yngre och säkert mindre bemedlade piloter relativt regelbundet, flyg är helt enkelt inte helt förlåtande och i bland extremt oförlåtande.

Det enda sättet att förebygga denna olycka skulle vara att piloten i fråga var mer skärpt vid just detta tillfälle, man kan inte göra mer än att utbilda och kontrollera en pilot. I slutändan är det ändå upp till piloten att göra tillräckligt mycket rätt varje flygning.

 

Är väl ingen som sagt att han inte fick flyga. Men en 206:a med amfibieflottörer är ett komplext flygplan att flyga och då finns ju en ökad risk för att sånt här händer, speciellt första turen för säsongen innan man är varm i kläderna.
Det är ju en av de vanligaste orsakerna till haverier inom sjöflyget att man landar med hjulen ute. Förmodligen gjorde han som alla vi andra och räknade med att han hade landningschecklistan i huvudet. Det är lätt att glömma allt ifrån varmluft till blandningsreglage till landningsställ. oftast så händer inget men ibland räcker inte turen till.

 

Här blir en annan cessnapilot "välkommen i klubben":

 

Det jag reagerade på gällande ditt inlägg är att det krävs en rating för att flyga flygplanet i fråga och har man rating så är man lämplig enligt transportstyrelsen, spelar ingen roll hur många år man flugit eller antal timmar. Har man en rating är man inte för oerfaren, då har man uppnått den nivå som krävs. Hur skulle någon isåfall bli erfaren om man inte får flyga som oerfaren?

 

Fortfarande har ingen sagt att han inte fick flyga. Rating har inget med flygtrim eller erfarenhet att göra. Har du varit på backen ett halvår är du en sämre pilot första flygningen jämfört med när du ställde undan kärran. Det måste man vara medveten om.

Jag skrev att ett komplext plan tillsammans med en oerfaren pilot är en dålig combo därför att man som oerfaren snabbt kan bli överbelastad plus att det är lätt att glömma saker som ex fälla in stället. Därmed finns en ökad olycksrisk Men lärdomen är inte att oerfarna piloter inte ska få flyga utan att man bör använda checklistan och inte lita på sitt minne.

Sen ang rating och erfarenhet så kan jag ju ta mig själv som exempel. Jag har inte flugit sjö sen ratingen blev klar i somras. Det innebär att bara för att jag är behörig att flyga så betyder det inte att jag kan företa mig vad som helst. Tvärtom kan det vara smart att friska upp kunskaperna tillsammans med ex en lärare innan man drar till fjälls. Ratingen visar bara att du får - inte att du kan.

 

Tror inte vi kommer överens på denna punkt Simon, du har dock helt rätt i mycket av det du skriver. Såg att du blivit delägare i en Super Cub, roligt! Skriv gärna om det i lämplig tråd, finns det bilder på den?

 

Bilder kommer när kärran är hemma.

 

Hmm, man undrar ju...
Jag har sett några sjöflygplans krascher på nätet. Alla där piloten har haft hjulen ute. Och under samtliga dessa har planet slagit runt.
Är det vad som sker vid en nödlandning i sjön med vilken kärra som helst med andra ord. (mindre kärra naturligtvis)
En har ju fått för sig att det är hyfsat ok att landa på sjön vid motorbortfall men nu funderar man om man alltid slår runt med hjulen utfällda?

 

Statistiskt (mest USA) så är det nog inte så att man generellt alltid slår runt. Förhoppningsvis är det dessutom lite skillnad på om man gör en medveten nödlandning med vanliga ställ och låsta hjul. (Men det är som du säger lite märkligt att just pontonkärror skulle vara mer känsliga än andra plan för utfällda hjul.)

 

Jag tycker det ser ut som att rundslagningen kommer sig av att flottörspetsarna gräver ner sig i vattnet. Hjulen ger "bara" en onormalt snabb inbromsning men planet slår inte runt förrän flottörerna fastnar i vattnet.

 

Med amfibieflottörer blir ofta flygplanet mycket högre än på hjul, det skapar också en mycket större hävarm som säkerligen hjälper till vid rundslagningen, sen tror jag också att det är som Simon säger, hjulen ute gör att flottörspetsarna kommer i kontakt med vattnet och sedan krävs det inte mycket energi förrän hävarmen slår runt flygplanet. Jag tror helt klart att det är mycket värre än om man landar en vanlig kärra med hjul på vattnet. Finns klipp på nätet med en Caravan som gör det bl.a. som ser relativt odramatiskt ut.

 

En relaterad fråga som kanske någon sjöflygare kan svara på: vad har den genomsnittlige sjöflygpiloten för beredskap för att ta sig ur ett flygplan under vattnet?

För att färdas offshore med helikopter krävs träning i "underwater escape" (fantastiskt rolig kurs!), och jag har också läst att FFK-are som flyger havsövervakning tränar på att ta sig ur ett havererat flygplan under vatten. Hur ser det ut för en vanlig sjöflygare? Ingår något dylikt i utbildningen?

 

Skulle nog säga: Inte mer än en landflygare. Det ingår ingen praktisk utb i att ta sig ur ett flygplan under vatten och de flesta flygklubbar som bedriver utb har resurser att genomföra sånt på ett säkert sätt. Det är i så fall upp till den enskilde piloten att skaffa sig sån träning.

 

Haverikommissionen har publicerat haverirapportern för olyckan (pdf-länk): http://www.havkom.se/virtupload/reports/RL_2014_11.pdf

Det sägs inte så mycket mer än att det var en ren pilotmiss som är svår att åtgärda med varningssystem.

Som vanligt tycker jag också att Sven Hagströmer ska ha cred för att han berättat öppet om haveriet i media. Det är rakryggat och bidrar mycket till flygsäkerheten att piloter vågar erkänna sina misstag, och att man kan ha en öppen diskussion med rätt fakta på bordet.

 

En miss med en allmän "fault ack" knapp.

Det borde vara något i stil med en touchskärm med en bild på vatten och land som placeras slumpvis på olika ställen på skärmen varje gång så att man tvingas tänka till och inte bara som en reflex trycker på det man vet får bort tjutet.

 

Reagerar man inte på en aural warning och visual warning, någon varning överhuvudtaget innan landning och till på köpet i ett sjöflygplan, borde piloten inte ses som lämplig.

Mera förebyggande åtgärder hade iallafall jag sett som överskott på info. Men det är jag det.

Bra att han själv fattade beslutet om sin flygkarriär.