Väderfront och luftmassa

Hej alla, jag fortsätter att försöka läsa in och förstå meterologin, vilket inte är lätt. Jag sitter och nöter med hjälp av PPL-appen som många tycker är så bra, men jag är inte riktigt benägen att hålla med. Men den diskussionen tar vi inte här.
Jag har nu fått ett problem med en fråga och den handla om vad det blir för väder i en varmmassa. Det jag då svara på är vad vädret är när (varm)fronten har passerat, men det blir fel. När börjar då varmmassan? Jag vill ha det till att varmmassan finns och är efter själva fronten.

 

Effekterna av en varmfront äger rum före själva fronten skulle jag säga. Fronten är där "den tar mark" och eftersom varmluften övertar uppifrån så får man vädret framför.
Var tre år sen nu men det är så jag kommer ihåg det

 

Det viktiga för att svara på frågan om vad det generellt är för väder i en varmmassa bryr sig inte massor om fronten dock. Varmmassa ger stabil skicktning vilket gör att låga stratiforma moln, dis/dimma och duggregn är vanligt.

 

Hej!
Smhi har en kunskapsbank där man kan förkovra sig mer i meteorologi. Tyvärr har vi inget flygspecifikt där än men tanken är att det ska finnas mer framöver. När det gäller fronter så hittade jag detta:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/fronter-1.3908
Fronternas lutning blir ju central i flygmeteorologi när det kommer till moln och isbildning.
Mvh,
Josef
SMHI

 

Som svar på när varmmassan börjar så skulle jag vilja hänvisa till definitionen av varmmassa. En varmmassa är när luftmassan är varmare än underlaget. Det medför att luftmassan kyls underifrån.

Så om frågan handlar om vädret i en varmmassa så tycker jag du ska fundera mer på hur vädret blir om luften kyls underifrån än om vad som händer i fronter.

Nu är inte jag en meteorolog, men jag skulle kunna tänka mig att det kan vara varmmassa både framför och efter en front. För fronten säger ju bara hur luftmassornas temperatur är i förhållande till varandra. Men är båda luftmassornas temperatur högre än markens så är det ju per definition varmmassa på båda sidor av fronten.

Det kanske en meteorolog här på forumet kan bekräfta eller förkasta!?

 

Frågade de verkligen efter något som heter "varmmassa"? Lite konstigt ord, oklart vad de är ute efter. Antingen är de ute efter vädret i en VARMSEKTOR, då får man generellt räkna med fuktig luft, stratus, duggregn, oförändrad temperatur/daggpunkt/lufttryck och dålig sikt. Luftmassan lär då vara tropiskt maritim. Eller så är de ute efter själva egenskaperna i en särskild LUFTMASSA, men då behöver vi veta vilken typ av luftmassa det rör sig om. Är dock osäker på om detta ingår i PPL-meteorologin, men i nuvarande syllabus för CPL/ATPL ingår allt som jag har nämnt.

Mvh
Leon Lee
Meteorolog & ATPL-instruktör i MET

 

Jag har bestämt för mig att begreppen "varmmassa" och "kallmassa" användes när jag läste MET, men det var förstås ganska många år sedan. Begreppen avsåg alltså luftmassans temperatur (i låga nivåer) i jämförelse med marktemperaturen.

 

Samma så sent som förra året.

 

Jo, de använder ordet varmmassa i frågan. Nu kan jag inte få fram frågan igen då frågorna slumpas fram i PPL appen. Jag ska se om frågan dyker upp så ska jag kolla upp texten ordentligt. Det är just det ordvalet som ställer till det för jag vill skilja front och den varm/kall-luft som finns mellan två fronter.

 

Ja, då verkar det som att begreppen har etablerat sig i PPL-meten. Som meteorolog tar det dock emot att använda dem.

Vet inte vilka alternativ som finns i anslutning till frågorna om varmmassor och kallmassor, men generellt:

Kall luft på varmare underlag
Luften närmast marken värms och stiger, därav konvektivt väder med cumuliforma moln. Om konvektionen är stor så finns risk för CB. God sikt utanför moln. Turbulent luft. Labil skiktning.

Varm luft på kallare underlag
Luften närmast marken kyls av. Ökar stabiliteten. Stratiforma moln, möjligen fuktdis eller dimma, kanske duggregn. Föroreningar kan också fastna i lägre nivåer och ge torrdis. Så generellt dålig sikt. Rätt så lugn luft.

(Edit: isåfall torde inte frågan handla om fronter utan generella egenskaper på luftmassor)

 

Tyvärr så är det Transportstyrelsen som är boven i dramat som själva i sitt måldokument pratar om just kall- och varmmassa, se här:

Länk till dokumentet

 

Så var det nog. Det var trådskaparen som nämnde fronter.
Frågan gällde just varm- och kallmassor (om jag förstod trådskaparen rätt) så för att svara på frågan på sådant vis att transporstyrelsen blir nöjd så gör man bäst i att inte blanda in fronter utan att fokusera just på egenskaperna i luftmassan.

Tyvärr kan frågorna på transportstyrelsens prov (och därmed även frågorna i studiehjälpmedel så som t.ex. PPL-appen) octast handla om läsförståelse lika mycket som det handlar om att det faktiska ämnet till vilket frågan tillhör. Det är t.ex. inte ovanligt att det kan finnas t.ex. 2 rätta alternativ, där 1 av de 2 alternativen är lite "mer rätt" (t.ex. ytterligare specificerar lite) och då man endast får rätt på frågan om man valde det "mest rätta" alternativet.

 

Nja, mitt problem är när en varmfront går över till varmmassa. Frågan var vad det var för väder i varmmassan och jag svarade efter mitt lilla kunnande i ämnet, men det frågeställaren sa var rätt svar vill jag ha det till är det är väder som finns i varmfronten. Jag vill ha det till att fronterna har en början och ett slut och därefter finns kall eller varmmassan.

 

Så, nu har jag äntligen dykt på frågan igen i PPL-appen och den löd så här.

Vad är en typisk nederbörd i en varmmassa?
1) Skurar från cumulonimbusmoln
2) Skurar från nimbostratusmoln
3) Duggregn från stratusmoln
4) Duggregn från nimbostratus

Rätt svar är alt 3. Jag vill med en dåres envishet hävda att det är ett väder som finns i värmefronten och inte i varmmassan.

 

Jag håller med om alt. 3. Det behöver inte bli någon nederbörd i varmmassan, men om det blir det så är det typiskt just duggregn från stratus.

I själva frontzonen får du mer eller mindre ihållande regn (eller snö) från nimbostratusmoln.

 

Alternativ 3 är rätt eftersom i en varmmassa så är det stabilt väder med generellt stratus och duggregn.

Om vi ska tala om fronter så vet vi att när en varmfront närmar sig så är det i ordningen cirrus, cirrostratus, altostratus, nimbostratus+regn. När varmfronten sedan har passerat ligger vi i varmsektorn (en luftmassa som kan ses som en varmmassa) där det är fuktig och stabil luft med utbredda stratus+duggregn.

Sedan kan vi även dissekera de andra alternativen. Alternativ 1 stämmer inte eftersom CB fordrar instabil luft, och det har vi inte i en varmmassa. Alternativ 2 är fel för skurar kommer från cumulonimbus och inte från nimbostratus (givetvis kan det vara CB inbäddade, men då är CB fortfarande orsaken till skuren). Alternativ 4 är också fel eftersom duggregn snarare kommer från stratus än nimbostratus.

 

Jag är 60 år och har ingen erfarenhet av väder
Så som jag då har läst mig till det hela och skapat mig min bild av vädret så förekommer Stratusmoln under Nimbostratus och de bildas där p g a fukten som kommer från Nimbostratusregnet. När då sedan fronten har passerat och vi befinner oss i varmsektorn/varmmassan så är det mest Cu moln på himlen.

 

Cu-moln hör till en kallmassa då de bildas genom konvektion, alltså att luften är kallare än marken, värms upp, stiger och kondenserar till moln. I en varmmassa står luften mer still och du får disigt väder och utbredda täckande moln (grå soppa)

Du kanske blandar ihop det med högtryck/lågtryck?

 

Det stämmer förstås, men det kan vara värt att poängtera att allt detta handlar just om "typiska" vädersituationer. Cu-moln i en varmmassa är fullt möjligt, men inte typiskt.

 

Helt rätt. Och just därför är metrologin rätt svår för det verkliga vädret är så mycket mer komplex än vad vår relativt enkla teori lär ut.
Men det kan vara bra att komma ihåg att provfrågorna kommer att handla om typiska situationer och svar som är "mest rätt".