Äga DA42 och hyra ut

Diskussion i 'Café Flygfyren' startad av ABC123, 3 Mars 2016.

Bevakare:
Den här tråden bevakas av 16 medlemmar.
  1. Cry

    Cry Ny medlem

    Håller med föregående talare, flyger själv en DA40 med Thilerts (Continentals) motor, och den har inte stannat än...:)

    Men de tekniker jag pratat med påstår att växellådan är den svaga punkten, och att Diamond egna är en bättre design/konstruktion. Jag har inte mer vetenskapliga data än så. Tycker dock att om man evt har möjlighet att välja den ena eller andra, så borde man satsa på en Austro...
     
  2. Perssoc

    Perssoc Ny medlem

    Hej! Flikar in med ett utförligt svar vad gäller skattefrågan då jag tror många här inne i forumet som funderat på att kombinera affärsmöjligheter med flyg har funderat på liknande upplägg.

    Svar på din första fråga: Du kan absolut använda använda planet för privat bruk, för att undvika risken att påföras skattetillägg enligt skatteförfarandelagen måste dock någon form av uttagsbeskattning eller förmånsbeskattning ske. Begränsar dock mitt svar till att enbart beskriva vad som gäller förtäckt utdelning vilket jag anser är ett gynnsamt alternativ i ert fall.

    Dock kort kommentar gällande förmånsbeskattning, Jfr med t ex förmånsbil så beskattas detta två gånger, dels ska arbetsgivaravgift först betalas på förmånen i den juridiska personen (AB) och sen ska den fysiska personen (du och andra delägare) förmånsbeskattas för samma förmån, trots detta kan det vara förmånligt i vissa situationer. Som svar på en tidigare kommentar stämmer det dock inte att enbart faktum att du kan disponera flygplanet i aktiebolaget ska du förmånsbeskattas för detta, men jag vet att detta är vanligt missförstånd när personer t ex blandar ihop "firmabil med tjänstebil". (Juridisk term för tjänstebil är dock förmånsbil) Så länge flygplanet inte ska stå på din garageuppfart och du tänker "flyga till och från jobbet" (troligtvis inte! :) så utgår alltså ingen förmånsbeskattning automatiskt enbart på det faktum att du kan disponera flygplanet i aktiebolaget. Någon sådan presumtion föreligger nämligen inte enligt din beskrivning (Bra jämförande exempel är firmabil och förmånsbil där firmabilen inte får köras privat mer än i mycket begränsad utsträckning men där förmånsbeskattning heller ej utgår)

    Först måste huvudregeln nämnas som är att alla förmåner ska betraktas som lön då de personer som arbetar i företaget utför en motprestation i form av arbetsinsats, dock finns särskilda regler för fåmansföretag där delägarna innehar kvalificerade andelar och får ta utdelning till ett visst belopp som motsvarar ca 156 000 kr per år och kallas ofta "schablonbeloppet" och gäller om man inte istället har s.k. lönebaserat utdelningsutrymme, se även 56-57 kap. Inkomstskattelagen och blanketten "K10" av Skatteverket (Begrepp: Fåmansföretag = 4 eller färre delägare. Kvalificerade andelar = Verksam i betydande omfattning i företaget) .

    Uttagsbeskattning vid förtäckt utdelning (förtäckt utdelning = överrenskommelse mellan delägare. Öppen utdelning= sker genom stämmobeslut) sker om du bara "tar" något ifrån företaget utan att lämna marknadsmässigt vederlag för detta, dvs en värdeöverföring ifrån företaget har ju skett som inte är affärsmässigt motiverad. Kostnaden som uppstår i företaget är dock inte avdragsgill när det gäller förtäckt utdelning men ni beskattas i gengäld bara med den lägsta skattesatsen enligt kapital istället för både inkomst av näringsverksamhet+inkomst av tjänst. Således väldigt förmånligt. (Följande endast exempel) t ex timpris 2400 kr men 1700 kr för "ramavtalskunder" = ni måste dock fortfarande med vinst på att hyra ut för 1700 kr / tim (Har ingen aning om vad den faktiska driftkostnaden ligger på en DA42 i form av service och underhåll och värdeminskning förutom bränsleåtgången på ca 37 l /h). Ni skattar i inkomstformen utdelning 2/3 av 30% = 20 % på 1700 kr som är det marknadsmässiga priset upp till gränsbeloppet (som ni delar på! ca 156000 kr). 1700*0,2 = privat kostnad för användning vid ett marknadsmässigt pris vilket blir en faktisk kostnad för er privat på 340 kr / h vilket jag ödmjukt minst sagt kallar överkomligt timpris för en DA 42. 156000/1700 = Ca 98 timmars flygning per år kan ni nyttja i detta exemplet till 20% beskattning av utdelningsutrymmet på 156 000 kr.

    Utifrån detta kan du själv räkna själv ut vilket timpris ni behöver ta för för att komma upp i 120-140 timmar som ni önskar enligt skatteupplägget jag beskrivit. Sen får ni själv bedöma om det är rimligt eller om timpriset blir för lågt som ni ska fakturera era lägst betalande kunder. Är det ett marknadsmässigt pris? Detta är helt avgörande när Skatteverket gör sin bedömning. Allt under 1500/h för en DA 42 låter ju "för billigt", får intrycket att taxan av ett sådant flygplan brukar ligga på det dubbla... Men jag är som sagt inte kvalificerad att svara på just denna fråga om timpriset.

    Som svar på din andra fråga: Ni kommer få göra alla avdrag som krävs för att förvärva eller bibehålla en inkomst. Dvs reperationer / försäkringar / övrigt underhåll /bränsle m.m. (16:1 IL) Om det huvudsakliga skälet endast är att du ska få flyga planet förmånligt privat enligt ovan kommer ni troligtvis inte gå med vinst i den utsträckning som krävs för att ni i sin tur ska kunna flyga privat enligt de borgenärsskyddsregler som finns i ett aktiebolag. Flygskolor är troligtvis nästan hela er marknad för ME skolning så därför är det nog dumt att utesluta den marknaden för potentiella intäkter. Det måste ju finnas täckning i kapital i ert AB för ovanstående upplägg ska bli möjligt över huvudtaget. Har ni ingen annan sidoverksamhet utan om företaget helt och hållet baseras på hyra av flygplanet är detta en risk jag tycker att ni får ta, men bara min åsikt :)

    Bra att ha i åtanke är alltså att bara för att man uppfyller reglerna för utdelning enligt inkomstskattelagen måste man även uppfylla kraven i aktiebolagslagen! I exemplet berörs särskilt försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § ABL: (nedan)

    "En värdeöverföring får inte äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital [...] första stycket får bolaget genomföra en värdeöverföring till aktieägare eller annan endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och 2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt"..

    Affärsbeslut baserat på ovan sker helt på egen risk jag har endast givit teoretiska exempel. Jag rekommenderar att ni anlitar en revisor eller skattejurist innan ni genomför några transaktioner. läs även kap. 22 om uttagsbeskattning, kap. 23 om underprisöverlåtelser och kap. 56-57 om 3:12 reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229). Uppfylls de skattemässiga förutsättningarna, kom ihåg att företaget även måste uppfylla reglerna i Aktiebolagslagen (2005:551), främst 17 kap. om värdeöverföringar.


    Hoppas jag gav ett tillräckligt utförligt svar på dina frågor! :)

    /En flygande jurist
     
    • Gillar Gillar x 5
  3. Fredrik

    Fredrik Moderator Flygfyren Operations

    Välkommen till Flygfyren, @Perssoc! :) Jag är övertygad om att det är flera som uppskattar det här utförliga svaret. Detta ämne har diskuterats tidigare med olika infallsvinklar.
     
    • Gillar Gillar x 1
  4. Mats B

    Mats B Medlem

    Hej, flugit en DA42 med Thielert 2.0 ca 900 timmar. Inte haft några problem med vare sig motorer eller växellådor. Självkostnad vid 300 h/år hamnade på 2150 kr/h.
    Hade planet i kallhangar och det fungerade bra.

    Med vänlig hälsning, Mats
     
  5. Christian Guldberg

    Christian Guldberg Ny medlem

     
  6. Christian Guldberg

    Christian Guldberg Ny medlem

    Utredningen om förmånsbeskattning m.m. är väldigt belysande för problemet att hantera firma- respektive privat-frågor när man är företagare.

    Hur ser Perssoc på att företagaren delar på sitt ägande av flygplanet på så sätt att företagaren äger en andel som privatperson och en andel via sin firma? T.ex. 50/50 % om man räknar med att flyga c:a hälften av flygtidsuttaget privat respektive i firman.

    Flygtidsuttaget redovisas, exempelvis i Myweblog som två identiteter där det klart framgår vem av företagarens två roller som flög. När företagaren flyger privat betalar man själv och vid firmaflygning upprättas en verifikation som uppfyller kraven på att vara en verifikation med syfte, summa, etc.

    Genom att företagaren i så fall bekostar en andel av flygplanets anskaffning och drift med privata pengar borde väl ingen förmånsbeskattning uppstå vid privatflygning?

    Cirrus-Christian
     
Laddar...

Dela sidan