Haveri i Söderhamn 1/6 2013, Saab Safir

Mycket tråkigt, F15 FK's Safir SE-KVZ (allt tyder iaf på att det är den maskinen det gäller) kraschade i eftermiddags på väg upp för att göra en uppvisning vid EAA's Fly-in i Söderhamn.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/en-omkom-da-plan-kraschade-under-flyguppvisning
"En Saab 91 Safir lämnade startbanan på Söderhamns flygplats i sydostlig riktning. Snart anmälde piloten motorproblem och vände tillbaka.

– Från cirka femtio sjuttio meters höjd ovanför banan vek det sig ner mot marken och havererade. En person var ombord, men jag vet inte hur den personen mår, säger Johan Beischer, räddningsledare på Sjöfartsverket."

Med tanke på att planet också började brinna vid kraschen ( http://helahalsingland.se/soderhamn/1.5940236-flygplan-kraschade-under-uppvisning ) kan vi väl gissa att piloten inte överlevde...

Som det ser ut på bilden från HelaHälsingland verkar haveriplatsen vara ungefär här, och det troliga är att piloten försökt vända tillbaks för landning bana 30 efter att ha startat bana 12, men misslyckats. Finns inte så trevliga alternativ rakt fram efter start från 12, så det är förståeligt.

 

DN har uppdaterat sin nyhet och har bekräftat att piloten omkom. RIP

 

Jag var på plats och såg eländet. Kände piloten som var från min klubb. Jag knöt ner flygplanet och tog bilen hem.
R.I.P

 

Trist. Vi kom aldrig iväg till Söderhamn och det var kanske lika bra det.

 

Ja, var glad att du inte var där. Den där bilden som för evigt etsat sig fast hade jag kunnat varit utan

 

Oerhört tråkigt att läsa . Var inte på plats, känner inte piloten, men det berör... R.I.P.
Tyvärr livets realitet.

 

Usch verkligen tråkigt!! Inget man vill se och än mindre uppleva!!

 

Oerhört tragisk händelse. Den här flygsäsongen har startat trist.

Lennart, mycket bra beslut att ta bilen hem! Om man känner sig omskakad ska man inte sätta sig bakom spakarna. En eloge för ditt goda omdöme.

 

Ursäkta mina lösrykta sitat Jonas. Men jag kan inte låta bli att kommentera dem. Tycker det är lite tråkigt när sådan tankar kommer upp. Känslomässigt känns det så, men de är inte rationella... (om man nu kan uttrycka sig så). För det första, alla kommer att få avsluta detta jordeliv på ett eller annat sätt. Om det sedan sker plötsligt i en olycka eller efter en lång tids sjukdom är det ingen som vet. Sen är det ju så med all flygning att risken för att något ska hända inte är jättestor, men konsekvenserna kan ju verkligen bli det! Det går ju inte som med en bil bara att stanna och kliva av. Men rent krasst tror jag faktiskt du löper större risk för att omkomma om du tar bilen hem än privatflyget. Det är så små marginaler i trafiken, räcker att man slumrar till för en sekund så kan det vara kört. Och det gäller hela vägen. Med flyg riskerar du nästan bara att krocka med nåt när det är dags att landa eller vid start... Mid air hör man ju nästan aldrig talas om...

Jag tycker att om man älskar att flyga, då ska man inte sluta. Vad är det för mening att gå och ha tråkigt i ett helt liv och sen dö efter en långvarig kamp i cancer t.ex. om man kunde haft lite roligt under tiden?

Hoppas jag inte rivit upp några känslor hos nån nu bara? I så fall ber jag om ursäkt.

 

Håller med om ovanstående. Visst är det tragiskt och onödigt att människors största nöje ska kosta dem livet. Men man kan inte leva om man är för rädd att dö. Oavsett om man gillar att flyga, köra motorcykel eller fjällvandra så finns risken att du inte kommer hem men det risken kommer man aldrig undan. Inom flyget finns trots allt en medvetenhet om att saker och ting kan gå fel och man försöker lära sig av de misstag som görs och se till att andra tar till sig lärdomarna.

Jag kan bara tala för mig själv men jag anser att även om jag skulle sluta mina dagar i förtid i ett flygplan så har det ändå varit värt det, hellre det än att sluta mina dagar på ålderdomshemmet, bitter över att jag aldrig tog chansen. Livet handlar lika mycket om kvalitet än om kvantitet och för mig är ett långt liv meningslöst om man inte fyller det med något.

 

Till och med hans närmaste vänner var överens om att han fick göra det han älskar in i det sista!
Nu tror jag inte att hans familj tänker i samma banor och det är fullt förståeligt..
Jag kan inte sätta mig in i hur det är att mista sin livskamrat eller förälder i en så "djävulsk" olycka!!
Jag kan nog inte ens försöka förstå den sorg dom känner!!

Men att vi skulle sluta flyga pga detta? Nej nej nej... Då skulle Lasse verkligen bli ledsen...
Jag tror bara att vi ska rannsaka oss själva vad vi kan göra..
Hur kan vi undvika det fasansfulla?
Genom att alltid ha marginaler.. Tänka säkerhet, säkerhet, säkerhet!
Gå tillbaka till grunderna som vi fick höra från lektion ett!!

Hedra Lasse genom att kasta bort dom olater vi lagt till med och fortsätt flyga.. Men gör det bättre och säkrare!!
Låt inte detta vara förgäves... Låt honom hjälpa oss att bli bättre piloter!!!