Jämförbar flygsäkerhetsstatistik?

Undrar om någon kan peka mig rätt, eller själv sitter på, statistik för haverier med enmotoriga flygplan som man får flyga på PPL, dock ej UL-plan?

Det jag är ute efter är statistik som är jämförbara med exempelvis trafiken på våra vägar. Så relaterar den till avverkad sträcka eller tid vore det strålande.

Jag har långt gångna planer på att bygga ett byggsatsflygplan för 4 personer och när det börjar bli klart ta ett PPL. Har diskuterat mina visioner med vänner och just säkerhetsfrågan är öppen. Är det för mig försvarbart att ta med barn i flygplanet är exempelvis en fråga som ofta uppkommer, men dör ut eftersom ingen har någon som helst aning om risken.

 

Har du sökt på transportstyrelsen.se? Den isärklass mest riskfyllda delen med flygning är sannolikt bilresan till/från fältet.

 

Ja, har sökt på transportstyrelsen. Men jag är inte riktigt vän med deras sajt. Hittade för några veckor sedan statistik på antal haverier per år för enmotoriga plan. Men hittar inte tillbaka till den. Dessutom har jag inte hittat total flygsträcka för enmotoriga och därför blir det ingen användbar statistik av det hur som helst .

 

Det är omöjligt att göra nån jämförelse mellan flygtimmar och haverier eftersom de flesta allmänflygplan flygs av flera piloter. Ett plan som delas av ex 10 piloter och flyger 200 timmar/år havererar sällan när det är piloten med 50+ timmar/år som flyger utan när det är det flygs av de med 5-10 timmar/år.
Törs man låta sina barn bada och åka bil så törs man ta med dem i flygplanet. Se bara till att vara i skaplig flygtrim innan du lastar kärran full.

 

Okej, men jag tänkte mig statistik i form av att vi på nationell nivå har 1 haveri per 100 000 km, eller 1 haveri per 1000 flygtimmar. Bara så att man har något över huvud taget att relatera till.

För flygmaskiner kan jag till och med tänka mig att det skulle vara intressant att skilja ut haverier pga tekniska problem såsom motorbortfall. Detta på grund av att haverier bland privatflyg, PPL-piloter, nästan uteslutande sker pga eget pilotfel eller fel på egna flygmaskinen. Ute i trafiken är man på annat sätt utsatt för andra förares misstag och problem med andras fordon.

Har full respekt för din åsikt. Men om du ser det från mitt perspektiv, jag har ju inte järnkoll på hur risken ser ut, är det omöjligt att bedöma om din åsikt har mer giltighet än några vänners som säger att det är galenskap att ta med barnen i ett flygplanet.

 

Jag är av åsikten att om jag inte själv känner mig trygg låt bli.
Tror jag inte att jag kan bygga ett flygplan som är lika säkert som andra Låt bli
Tror jag inte jag kan flyga säkert Låt bli
Tror jag inte jag kan köra bil säkert Låt bli
Med statistik bevisar du inte att det du gör är säkert, det visar bara historia som andra skapat.

Nu menar jag inte att man ska vara övermodig och tänka att det inte händer mig, utan att med bra utbildning kan man känna sig trygg och behöver inte bli en del av statistiken

 

Inser att mitt första inlägg var otydligt. Låt mig förtydliga mig lite. Jag tror inte att statistik skulle bevisa att något jag gör är säkert på så sätt att en immunitet mot olyckor skulle uppstå. Jag menar inte heller att jag ska ge mig in i något jag själv inte tror på. Jag tänkte inte på att mitt inlägg kunde uppfattas så. Men nu hoppas jag att det blev klarare så kanske ursprungsfrågan kan få något svar att forumets kunniga medlemmar .

 

När du har ditt cert så har du betydligt mer på benen för att kunna bedöma riskerna. Naturligtvis är det inte riskfritt men folk som inte själva flyger tenderar att överdriva riskerna med flygandet. Är det oförsvarbart att ta ungarna upp på en flygtur så är det närmast straffbart att t ex ge dem en moped.

Att ta fram statistik är som sagt extremt svårt och egentligen intetsägande eftersom man kan använda flygplanet på så många olika sätt. Sjöflyget är ex mer utsatt än de som flyger från land. Likaså torde det vara större risker med att flyga från små okontrollerade fält utan hjälpmedel som PAPI. Dessutom är det ju så att ju mer du flyger desto mindre blir den relativa risken eftersom du blir en bättre pilot.

(Ska du dessutom bygga en 4-sitsare från grunden så är risken den att dina barn är vuxna innan du är klar)

 

Skummade igenom lite haverirapporter och det är ett ganska tydligt mönster: Mindre incidenter är vanligast vid start och landing, ex avåkning mm. Oftast rena feledömningar från pilotens sida. De allvarliga olyckorna å andra sidan har oftast vädret som gemensam faktor, dålig sikt och/eller is är inblandat i majoriteten av de allvarliga olyckorna. Av det får väl var och en dra sina egna slutsatser.

 

Ett annat mönster som jag tyckt mig skönja efter att ha bläddrat bland havkom-rapporter är en upplevd press att fortsätta utöver sin egen förmåga, särskilt när man lovat polarna att flyga någonstans och vädret börjar bli på marginalen.

 

Instämmer i det. Några fler mönster som kan skönjas när det gäller allvarliga olyckor som orsakas av mekaniska fel så är det i många fall fråga om felaktigt handhavande, tex felaktig montering med roderbortfall som följd, motorstopp pga bränslebrist (dålig koll på bränslenivå eller felaktigt val av tank). Alkohol och "busflygning" är också återkommande vid dödsolyckor.

De flesta incidenterna sker vid start och landning på korta, okontrollerade fält. Dels starter där tillgänglig startsträcka inte räcker till och vid landning där man antingen slår i hinder innan banan eller landar för långt in med avåkning som följd. Dessa leder dock sällan till allvarliga personskador.

Sjöflyget får nog ses som överrepresenterat i olycksstatistiken och där är missbedömning vid blekelandning och landning på vatten med hjul utfällda återkommande orsaker. Nr tre är lite intressant och det rör starter där man använder öar eller uddar som vindskydd. Vid passage på läsidan av ex en ö hamnar planet i ett nedsvep och går i vattnet. Ofta är det vid lite högre sjögång och det lugnare vattnet på läsidan ser ut som ett bättre alternativ för start jämfört med att starta mot vinden på öppen sjö. Nedsvepet kommer därför från sidan och när då piloten kompenserar med skevroder så viker planet ner i vattnet.

 

När jag gick IR utbildning på Flygteoriskolan 2011 tog rektorn Ulf där reda på svenska siffror.

Då var det ca 2,3 dödsfall per 100 000 flygtimmar för privatflyget, det diffar väldigt mycket mellan olika grenar av flyg.

Kan ta fram boken ikväll där det stod om statistik, tror det var europeiska siffror.

Vi kör europeiska cert, regler och easa certifierade flygplan så säkerheten är ganska lika det europeiska genomsnittet.

Dessa 2,3 är inklusive de som flyger fulla (två-tre fall de senaste 10 åren), flyger in i pissväder, ja allt.

Jag har läst få Svenska haverirapporter där en eller flera omkommit utan att utredarna hittat ett eller flera regelbrott som är relaterade till olyckan.

Då flygare omkommer utan föregående regelbrott är det för det mesta att de tappat kontrollen (lätt att undvika) eller drabbats av en oerhörd otur genom motorstopp över omöjlig terräng, eller annat.

En försiktig flygare tar även hänsyn till dylikt, dvs undviker om möjligt att flyga där man mer eller mindre garanterat kommer skada sig eller omkomma ifall motorn stannar. Med det sagt så blir man väldigt begränsad om man inte tar vissa risker och som tur är brukar inte tillfällen då man tar risken sammanfall med tex ett motorstopp.

Dvs ser man till att vara proffsig och seriös med stor respekt för olika regelmässiga och prestandamässig begränsningar samt undvika dåliga flygplan och allt för dåligt väder är riskerna mycket små att man skall ens haverera och än mindre risk att omkomma.

I USA som har bättre säkerhetsstatisk än Europa är det ca 5 gånger farligare att flyga experimentklassat än normalklass så vill du ha max säkerhet för dina barn skall du flyga typ Cessna 172 och inte ett kitplane.

 

Måste bara påpeka att X-klass kontra normalklass är en av de sakerna som skiljer Sverige från USA. I USA är det mycket riktigt så att X-klass havererar oftare, I Sverige är det tvärtom...

 

Aha det är bra isåfall.