PA-18 krasch utanför Sollefteå

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/en-dod-i-flygkrasch_6307180.svd

Aldrig kul när sånt här händer, någon som vet mer?

 

Nu har rapporten kommit. Men vilken j-la läsning! (Ursäkta uttrycket!)

Den alkoholpåverkade föraren flög med en kraftigt repig ruta, på låg höjd, i motljus i ett plan som var flygvärdigt senast 1987 och som därefter tycks ha genomgått ett omfattande odokumenterat underhåll och föraren antas inte ha genomfört föreskrivna flygträningar med lärare eller kompetenskontroller de senaste 20 åren.

http://www.havkom.se/virtupload/reports/RL 2012_08.pdf

 

Det enda positiva i den här händelsen är väl att fylleri i luften väldigt sällan drabbar andra än piloten och eventuella passagerare. Själv skulle jag ju aldrig åka med någon som har dragit i sig några bärs, vare sig i flygplan eller bil. Vi höll en gång på att bli ovänner med våra gäster från Frankrike av det skälet, men nästa dag var oenigheten glömd.

Men sedan kan man ta en principiell diskussion om huruvida inte regelverket behöver ändras. Det finns antagligen ett betydande mörkertal när det gäller olagliga flygningar.

Jag har två bekanta som blivit tvungna att sluta flyga pga dålig hörsel. Det är fullständigt knäppt. Man måste ju inte ens ha radio i planet. Varför måste man då kunna höra ett normalt samtal?

Ett annat exempel:
Den som har genomgått kranskärlsoperation måste ha säkerhetsförare med vid varje flygning. Men det går bra att köra bil, vilket är betydligt mera riskabelt i ett sådant sammanhang.

Samma sak med diabetiker. Eller cancerpatienter.

Det för med sig risk för följande:
En pilot blir av med sitt cert pga t.ex. rytmrubbning i hjärtat.
Vederbörande har eget flygplan och vill inte alls sluta flyga.
Eller kanske han är medlem i en flygklubb. (Hur ofta kollar klubbarna certet?)
Han bestämmer sig för att fortsätta flyga ändå.

Nu börjar en farlig spiral.
Eftersom han inte har cert kan han inte göra hälsokontrollerna, och vet alltså inte om hälsoläget försämras ytterligare.

Han riskerar upptäckt om han står kvar som ägare till sitt flygplan. Alltså måste det bort från registret. Då blir han tvungen att själv fixa underhållet, så att det inte upptäcks att planet fortfarande flyger. Det kan så småningom leda till att flygplanet blir i sämre skick, och till slut rent farligt.

Här har jag pekat på ett problem av okänd omfattning. Någon bra lösning har jag inte annat än att vissa medicinska regler behöver förändras, t.ex. till att likna dem som gäller i USA, liksom kanske bestämmelser om självunderhåll, så att dessa kan likna dem som gäller X-klassade flygplan.

Hälsningar

Allan Emrén

 

Om man vill minska antalet olagliga flygningar finns minst två sätt.
Antingen ökar man övervakningen och skärper straffen.
Eller så ändrar man lagen.


Jag tror att att brister i nuvarande lagar och regler har lett till bristande repekt för dessa.

När man ser att regler kring certifikat, flygplan och flygande bitvis inte är förståndiga så minskar förtroendet för, och viljan att följa, regler kring flygning och för flygmyndigheterna.

Detta leder lätt till en negativ sprial där man börjar med att strunta i uppenbart dumma regler för att senare helt göra som man tycker. Så som Allan beskriver ovan.
Har man börjat skita i reglerna så är det nog lätt att fortsätta med det.

Idag finns det en ganska allmän acceptans för svartflyg. I vart fall mellan skål och vägg.
Kanske inte bland de som skriver på våra forum under eget namn, men i alla fall.

Men det är klart, det är lättare att jaga regelbrytare än att andra reglerna...

Att dricka alkohol och flyga är förståss helt åt helvete men i övrigt är det väl inte helt säkert att det var något större fel varken på flygplanet eller piloten här.

 

Jag måste säga att det är en ganska säkerhetsvidrig attityd som är grunden, inte att regelverket är dåligt, otydligt eller felaktigt. Kan man strunta i regler bara för att man vill flyga då är man nog inte är lämplig som pilot i mina ögon.

Om man säger att jag borde få flyga eftersom jag faktiskt får köra bil då är man helt fel ute. Då kan man lika gärna hävda att eftersom man inte gör vare sig läkarkontroller eller PC för bilkörkort behöver man inte göra det för flyg heller.

När det gäller regelverket bör man aktivt jobba för att det ska bli bättre, men det går inte att komma med argument som att jag vill flyga därför borde jag få det eller det går bra att köra bil/moped/båt alltså borde jag få flyga. Det finns säkerligen en skillnad i accepterad risk mellan de olika trafikslagen och då ska man i så fall försöka argumentera att man ska kunna acceptera en lägre risknivå än idag.

Som en sista punkt. Hälsokontroller kan man alltid göra oavsett om man har cert eller inte. Speciellt om man har ett känt sjukdomstillstånd bör man väl göra detta för sin egen skull.

 

Toni: Jag tror det är precis som Mikael och Allan skriver ovan, nämligen att regler som man inte upplever som berättigade undergräver tilltron till regelverket som sådant. Det är ett argument som lagstiftare ofta använder för att inte införa vissa lagar.

Och motivationen för alla privatflygare är att man _vill_ flyga. Det finns ingen annan anledning att flyga. Den normala anledningen till att vettigt folk struntar i regler är om de a) tycker att regeln är oberättigad, samt b) har en anledning att bryta mot regeln (att de vill flyga i detta fall).
Det är mycket få människor som måste flyga, eller som skulle bryta mot en regel de upplevde som viktig, för att få flyga. Det är alltså viktigt att reglerna upplevs som viktiga.

Dessutom är argumenten om bilism högst relevanta. Det är viktigt att lagstiftningen är konsekvent. Förbjuder man något i ett sammanhang bör man förbjuda det i andra jämförbara sammanhang. Annars undergräver man, som sagt, tilltron till lagstiftningen.

Jag tror grundproblemet med de medicinska reglerna kring flygning är att de bottnar i militära reglementen och ursprungligen var till för stridspiloter. Utsätter man kroppen för stora påfrestningar och ägnar sig åt i övrigt riskfyllda påhitt så finns det en klar poäng med att ställa höga medicinska krav på piloterna. Dessutom kommer stridspiloternas vilja att flyga långt ner i prioritetsordningen - det viktiga är att man sätter rätt man på rätt plats, inte att tillfredsställa piloten.

Tyvärr har dessa regler influerat privatflygandet i onödan, vilket folk upplever som helt omotiverat. Det handlar ju om vettiga riskanalyser - att jag, som UL-pilot, måste göra dyra läkarbesök i tid och otid, med EKG-undersökningar osv, känns väldigt överdrivet när jag kan köra dit och därifrån på min motorcykel utan att någon bryr sig. För att inte tala om att jag får köra buss och lastbil. Någon har inte gjort sitt jobb när riskerna med dessa verksamheter bedömts, helt enkelt.

Det som bromsat utvecklingen mot en harmonisering av reglerna tror jag, förutom allmän myndighetströghet, är att en del piloter tilltalas av machostämpeln som hänger med ett pilotcert. Man är nästan Biggles och det faktum att man minsann måste läkarundersökas för att bekräfta att man är ett toppexemplar understryker denna känsla.

 

Givetvis är motivationen till att flyga att man vill. Det antar jag är fallet för alla som börjar flyga. Framförallt privatflygare flyger väl antagligen för att man vill. I mitt tycke så är det bara bra ju fler som uppskattar flygning.

Problemet är att man inte kan motivera avsteg från regelverket med att "jag vill", då har man som jag ser det en farlig attityd. Då blir det väldigt godtyckligt vilka regler man själv tycker är viktiga och "måste" följa. Sen är regelverket inte skräddarsytt till alla situationer, varför det finns tillfällen då man måste göra avsteg, det tror jag alla inser. Även om man upplever en regel som oberättigad kan man inte bara strunta i den hur som helst. Dock kan man säkerligen hitta regler som oklara/dåliga eller felaktiga ur vissa synvinklar och det måste belysas. Men att generellt säga att regel A är dålig, därför bryter jag mot regel B är förkastligt.

Jag kan inte historiken kring medicinregelverket, men jag har svårt att tänka mig att dagens civilpiloter har samma krav som militära piloter. Att man har utgått från det militära reglerna kan till och med vara bra, för då ser man vad man bör titta på i en undersökning. Sen är troligtvis kravnivån justerad efter civila förhållanden.

Jämförelsen mot vägtrafik haltar eftersom man har en helt annan acceptans för risker där. Dock kommer väl de nya medicinkraven för LAPL vara lägre än PPL och jag tror att vägtrafiken kommer att bli mer reglerad i framtiden på förarsidan, så vi kanske går mot mer samsyn där.

Jag tror inte att det finns någon prestige hos lagstiftarna som gör att medicinkraven hålls uppe. Att enskilda piloter kan tycka att det är häftigt med ett medicinskt intyg, det må vara hänt.

 

Sorry, kan inte motstå denna kommentar ;-)


När jag varit på undersökning hos flygläkaren så står det på myndighetens blankett att han ska
kontrollera om mitt könsorgan och mitt anus fungerar tillfredsställande!

Hittills har ingen flygläkare kontrollerat detta på mig

Uppvisar då flygläkarna en säkerhetsvidrig attityd som gör dem olämpliga som flygläkare?

 

Toni: Självklart kan man inte strunta i regler bara för att man vill. Det jag var ute efter var att om det finns en regel som du upplever som helt irrelevant, så är risken stor att du bortser från den. Förutsatt att du har en anledning att göra det. Ingen bryter mot regeln att man inte får äta älgspillning på Sergels Torg på söndagar, även om det är en idiotisk regel, för ingen vill bryta mot regeln.

Däremot finns det en stor risk att folk bryter mot regeln "Du får inte gå mot röd gubbe, även om det är fri sikt åt alla håll och ingen bil finns i sikte". I synnerhet som folk tillåts avgöra själva om det går att korsa gatan riskfritt på andra ställen, där man har vanliga övergångsställen, utan trafiksignaler. (Därför har lagstiftaren gjort en vettig avvägning och plockat bort straffet för det regelbrottet.)

På samma sätt finns en risk att folk bryter mot regeln "Du får inte flyga om du har haft något som helst problem med hjärtat, oavsett om detta problem kvarstår eller hur hög risken är för återfall", i synnerhet som de tillåts köra buss, lastbil och motorcykel. Denna regel ger intryck av ett stelbent, obsolet och inkonsekvent regelverk. För om en regel är dåligt anpassad till verkligheten, hur många fler regler finns det som också är det?

Människor har ju en, i mina ögon rätt sund, benägenhet att ifrågasätta regler som verkar konstiga. Det är en vaccination mot att konstiga, eller felaktiga, regler får alltför stora negativa konsekvenser. Skulle regeln "Judar får inte inneha offentliga ämbeten" införas så skulle folk antagligen bortse från denna regel. Nackdelen är att för den som inte har all bakgrundsinfo så kan en vettig regel framstå som dålig. Då krävs att man har förtroende för lagstiftaren, att denne visat sig vara väl insatt i verklighetens problematik och inte stiftar regler i onödan, för att man inte ska riskera att folk gör felaktiga bedömningar och struntar i bra regler.

Mikael: Haha! Utan att vara flygmedicinsk expert så framstår det där som ett typiskt exempel på när reglementet och verkligheten går i otakt.

 

Att ta med ett par reservglasögon när man ska ut och flyga är en omtänksam och bra regel, men den är ganska opraktisk. Sällan ser man flygare med fyra par glasögon...
Dom kanske blev stoppade hos flygläkaren för fel på anus eller könsorgan?
//Peter

 

Glasögonpar

Mja, vet inte riktigt hur du tänkte där fantomen, men alla vi glasögonbärare har nog ett PAR glasögon på oss när vi flyger. (Ytterst få flyger nog med monokel?). Således är det nog språkligt rätt att säga att man bör ha med sig ett par reservglasögon i normala fall (utom för de enögda!)

 

Mja, ett par glasögon är förståss inte ett par par

Det är klart att det är lämpligt att ha med sig extra glasögon för utifall att.
Frågan är om man verkligen måste _lagstifta_ om det.

Själv följer jag regeln och har alltid med mig extra glasögen, även fast nyttan med det i mitt fall är begränsad.
Jag har hjälm med visir på mig och jag flyger ett öppet flygetyg där händerna är upptagna.
Inte en chans att jag skulle försöka mig på att byta glasögon i luften.

 

Bra, då har vi i grunden samma syn. Som jag sa, alla inser nog att regelverket inte är perfekt och fungerar i alla situationer. Att ifrågasätta en regel är inte fel i sig, det kan var väl befogat i många fall. Det jag menar är farligt är om man bryter mot en regel bara för att man vill flyga, oavsett vad det är för regel. Liksom i haveriet vi diskuterar.

Jag tror iofs inte att reglerna är så svartvita som du beskriver. Det finns nog många exempel där man har haft hjärtproblem och kunnat fortsätta flyga. Samtidigt, jag vidhåller att jämförelsen haltar. Om man på samma sätt resonerar "Jag behöver inte ha hjälm när jag kör bil, alltså borde jag inte behöva ha det när jag kör motorcykel" så ser man direkt att regeln är till för att minska risken. I grund och botten visar regeln på en riskacceptens och om man tycker den är orimlig inom flyget är det den grunden man ska argumentera utifrån.

Sen när det gäller exemplet med flygläkare så kan jag inte kritisera deras attityd. De är professionella utövare av sitt yrke, med mycket erfarenhet. Jag tror deras bedömning är bra mycket bättre än min. Men att gå från "att kolla anal och kön är fel/pinsamt/jobbigt/onödigt och jag struntar i det." till "jag struntar i att ta ett EKG eftersom det finns andra punkter i protokollet som är tokigt", det skulle vara en säkerhetsvidrig attityd. Lyckligtvis tror jag inte att det finns några doktorer som resonerar så. Som en parentes har jag fått frågor om detta när jag gjort mina undersökningar.

Jag kanske låter som en stelbent paragrafryttare, men jag försöker bara få fram att en attityd som går ut på att "jag vet bäst och regler struntar jag i" inte är förenlig med flygsäkerhet.

 

Jag råkade yttra några ord som har lett till att den här tråden har drivit iväg från det ursprungliga innehållet. Kanske det skulle vara en egen tråd?

Låt mig nu först säga att jag inte alls tycker att man rent allmänt skall strunta i regler. Så långt det går följer jag alla regler både i luften och på marken. Men om en regel kommer i konflikt med vad jag anser vara säker flygning, så tvekar jag inte att bryta mot den.

Med det sagt så kan jag ju säga att många regler bokstavligen är skrivna i blod.
Men jag tycker också att många av reglerna är onödiga och felaktiga. Ofta är det fråga om ogenomtänkta överreaktioner och en sorts machokultur. Ta en sådan sak som att man måste ha ett fungerande stereoseende för att kunna få PPL. Här i Sverige tror jag inte det testas, men i Tyskland görs sådana tester. Helt meningslöst, eftersom stereoseendet inte har längre räckvidd än ca 10 meter. Så vid landning använder man ett dynamiskt seende för avstånds- och höjdbedömning.

En annan sak är det här med missat medicinskt intyg. Jag vet inte hur jag själv skulle reagera om jag hamnade i den situationen. Men låt oss göra följande hypotetiska antagande:

Jag får underkänt pga kranskärlsproblem. Opereras och blir symptomfri. Men jag får aldrig mer flyga utan säkerhetsförare. Antag då att jag reser till USA. Tar ett amerikanskt certifikat och köper ett N-registrerat flygplan. Då kan jag helt lagligt fortsätta att flyga som ensam pilot här i landet. Är jag då mindre farlig än om jag illegalt fortsätter att flyga mitt eget flygplan?

Man skulle gärna vilja tro att det är en riskbedömning som ligger bakom bestämmelserna. Tyvärr är det inte så. Istället är det ett allmänt tyckande. Har någon av er sett en en enda beräkning som beskriver t.ex. hur mycket sannolikheten för ett haveri ökar vid behandlad diabetes jämfört med icke diabetes?

Har någon sett ett kvantitativt mått på vad som är acceptabel risk?

Hälsningar

Allan