Vinden vrider alltid mot högre gradtal med höjden

Diskussion i '050 Meteorologi' startad av TOC, 25 Februari 2009.

  1. TOC

    TOC Ny medlem

  2. FL95

    FL95 Medlem

    Vågar mig på ett svar innan Marial rättar mig... ;)

    Detta är min uppfattning (obs, jag innehar inga akademiska kunskaper i ämnet):

    Att vinden vrider mot högre gradtal med ökad höjd gäller väl primärt inom friktionsskiktet (ca 3000 ft AGL över normal terräng) och beror enbart på att vindhastigheten ökar och corioliseffekten får då vinden att vrida mot högre gradtal (eller mot närmaste pol).

    Hur vinden förändras över friktionsskiktet kan ha alla möjliga olika orsaker, t ex att man passerar genom en frontyta eller igenom ett inversionsskikt.

    /Daniel
     
  3. TOC

    TOC Ny medlem

  4. Larscho

    Larscho Moderator

    Din vind i planeringen stämmer aldrig ändå. Vinden ändrar sig hela tiden och det enda du kan få reda är på ett ungefär vilket håll vinden kommer ifrån. Det blir aldrig exakt.

    Enligt mina erfarenheter iaf.
     
  5. TOC

    TOC Ny medlem

  6. FL95

    FL95 Medlem

    Jag skulle vilja säga såhär att man kan ALDRIG räkna ut höjdvindar (alltså över friktionsskiktet, typ FL050 och uppåt) enligt formeln att vinden vrider mot högre gradtal.
    Detta gäller egentligen bara i den teoretiska atmosfärmodellen och upp till ca 3000 ft, men där brukar det å andra sidan stämma hyffsat bra även i verkligheten.
    Om man tittar på den ganska komplicerade lufttrycksituationen över Sverige idag så inser man att vinden på höjd kan ha nästan vilken riktning och styrka som helst. Om man ska räkna ut någon vind idag så behöver man ha tillgång till ett par superdatorer... :laugh

    /Daniel
     
  7. TOC

    TOC Ny medlem

  8. FL95

    FL95 Medlem

    Tja... i detta fallet så kan man ju gissa på att det är vindstilla vid FL75 även om jag anser det vara osannolikt, så du får åka över till Estland på FL75 och kolla helt enkelt. :e

    /Daniel (som hade valt FL95 istället - bättre medvind... :))
     
  9. TOC

    TOC Ny medlem

  10. Ejvind

    Ejvind Medlem

    man kan ju iallfall få en viss uppfattning om hur vinden kommer förändras på hög höjd gämfört med låg höjd (ovanför markgränsskiktet) utan superdatorer.

    Om jag minns rätt från metereologin, finns det något som heter termisk vindkomposant. (denna är också beroende av corioliseffekten)

    dvs hur vinden förändras på ökad höjd beroende på temperaturskillnad på omgivande luftmassor.

    man kan tänka sig ett geografiskt område med varm luft som har kallare luft runt omkring sig.

    även om vi låt säga har samma lufttryck överallt vid marken (=vindstilla), kommer den varma luftmassa ta större plats, dvs tryckminskningen med ökad höjd är mindre än för den kallare omgivande luften.

    detta innebär att vi kommer få ett mer och mer markant högtryck ju högre upp man kommer.

    eftersom luften (på norra halvklotet) snurrar medurs runt högtryck innebär detta att man kommer få en kraftigare och kraftigare vind medurs runt en varm luftmassa ju högre upp man kommer.

    Skulle det nu vara vindstilla på låg höjd(över markgränsskiktet) gör den termiska vindkomposanten att det på hög höjd blåser i riktning så att den kalla luftmassan är på vänster sida (om man har vinden i ryggen), högre temp till höger.
    per definion är den termiska vindkomposanten = vektoreskillnaden mellan höghöjdsvinden och låghöjdsvinden.
    är vinden på FL50: 120/5 samt på FL180 300/13

    är den termiska vindkomposanten i detta fall 300/18

    dvs vi har en varmare luftmassa sydväst om oss.
    (Höghöjdsvinden blåser med den den varmare luften till höger.)

    Tittar man på norra halvklotet (norr om vändkretsarna) har man ju generellt sätt en västlig termisk vidkomposant eftersom den varma luften generellt sett finns söderut.

    Detta gör att vi får en ökad Västlig vind på ökad höjd med max vindstyrka strax under tropopausen. (det är där som jetströmmarna brukar ligga).

    på lägre bereddgrader blir det dock annurlunda eftersom korioliseffekten försvinner nära ekvatorn. där får vi istället en termisk vind som blåser från varmt till kallt.

    så summa sumarium kan man gissa sig till hur vinden vrider på ökad höjd genom att ha koll på luftmassorna runt omkring sig. men för det mesta alltså en ökad västlig vindkomposant..
     
  11. TOC

    TOC Ny medlem

  12. TOC

    TOC Ny medlem

Dela sidan