Hej! Jag ska snart börja utbilda i PPL-teori och ämnena jag skall köra är: - Flygningens grundprinciper - Navigering - Prestanda och färdplanering Jag har ganska begränsat med tid för varje ämne vad gäller lektionstillfällen. Att gå igenom alltihopa är orimligt därför behöver jag prioritera lite vad jag ska låta eleverna läsa hemma och vad jag skall ta upp och gå igenom lite noggrannare på lektionerna. Kurslitteraturen jag kommer använda är KSAB's PPL-paket. - Vad tyckte ni var svårt i dessa ämnen? - Vad tycker ni är ett måste att man går igenom på lektionerna som är svårt att förstå genom att bara läsa i böckerna? - Vilket upplägg föredrar ni? Powerpoint? Gå igenom kapitel i boken? Frågor? Annat? - När ni gick eran teori - vad tyckte ni var bra och dåligt? Tack på förhand! Hälsningar, Anders
Tänk tillbaka lite själv på vad du tyckte var svårt och vad det var som äntligen gjorde att du fattade poängen. Det viktiga är att du är förberedd på att gå "off topic" på lektionen på frågor som du inte förväntade dig att få. Det viktiga är diskussionen och att ha alla med i den. Du kan nog lägga mycket tid på NAV-skivan och försöka visa nära så att alla kan se. Jag vet inte hur din lektionslokal ser ut om den har projektor eller TV-skärm. Då kan du varva med klipp från den här spellistan https://youtu.be/fGGGkXeTYiU?list=PLC41C23C8FD27677A Då blir det i alla fall synligt för alla. Någonting som jag har haft otroligt svårt för är när saker och ting ökar resp minskar. Vi kan ta om exempel stall-farten ökar. Är det bra eller dåligt? Farten i flygning är ju viktigt så ökad stall-fart måste ju vara bra. Det tog tid för mig att förstå likaså att ökad eller minskad anfallsvinkel. Får du frågor från eleverna har du ett kvitto på att de är med i "tänket", sitter de bara tyst så är de inte med på banan. Lycka till
Jag har kört navigering samt prestanda/färdplanering i några år och tycker att det ibland är svårt att skilja ämnena åt. Sen kräver det nästan att eleverna har några timmar i luften för att de ska kunna ta till sig vissa bitar. Det jag själv försöker göra är att hålla teorin så nära den praktiska flygningen som möjligt. Att kunna läsa kartan är till exempel mer relevant än att kunna skilja på olika kartprojektioner. Precis som Thord säger är det bra att försöka använda så många visuella hjälpmedel som möjligt - filmer, foton, jordglob, karta, den riktiga flyghandboken m.m. Ta med kartor som man kan öva på, det behöver ju inte vara nya kartor. Rita och gör praktisk färdplanering. Ang. tiden så är det väl fastställt hur många timmar som man egentligen ska ge för varje ämne? Eller det kanske inte finns kvar längre?
Ett tips för navigeringsutbildning, många tycker navskivan är krånglig. För dessa kan det vara avgörande för huruvida de ska klara proven, att de får lära sig alternativa metoder som att grafiskt rita upp fart- och vindvektorer på papper och mäta vinklar med gradskivan. Jag använde inte navskivan på vare sig A-provet eller mitt ATPL-prov, allt räknades ut på miniräknare eller mättes fram på papper med linjal/gradskiva.
Mina snabba bidrag till vad som är/var krångligt eller svårt att ta till sig: Allt med tryck- och densitetshöjd, TAS, tryck- och temperaturkorrektioner samt beräkning av lägsta användbara flyghöjd/-nivå, genomgångshöjd-/nivå (gränsar till AIR LAW/OPS, men kommer in på färdplaneringen). Prestandatabellerna är ju en annan självklarhet. Gärna att titta lite i de riktiga också, även om det är L1P som kommer på proven. Jag tror t.ex. inte att jag gjorde någon fullständig färdplanering med flyghandboken (och då ändå inte med TOC/TOD eller liknande) på PA-28:an förrän inför uppflygningen.
Jag har precis skrivit dessa prov för PPL ochjag använde knappt snurran (E6B) alls. Räknade ut det på miniräknare. Tycker det känns rätt bortkastat att lära sig något som man bara kommer använda på ett prov. Så om jag vore dig hade gjort alla uträkningar med en miniräknare, dels så är det nästan lika snabbt dels så har man nytta av det efter PEXO-proven. Dock tyckte jag det var lite roligt med så jag kommer kanske köpa en klocka med E6B-funktionen. CASIO har en modell som kostar 1600 kr. http://www.pricerunner.se/pl/349-3357990/Armbandsur/Casio-Edifice-(EF-527D-1AVEF)-priser?q=ef+527d&ref=redirect&search=ef+527d Du kanske kan be dom läsa två kapitel mellan varje lektion och sedan gå igenom alla övningsfrågor för det kapitlet?
Grejen är ju att man inte får använda programmerbara miniräknare. Är man någorlunda hemma på trigonometri så är det enkelt att göra navigeringsberäkningarna, men det är värre med omräkningar mellan indikerad och verklig höjd och CAS-TAS-omvandlingar. De exakta formlerna är bra komplicerade så man blir hänvisad till tumregler som man har i minnet -- förhoppningsvis är de tillräckligt noga. De tumregler som jag använder är att - Täthetshöjden skiljer 1000 ft från tryckhöjden per 8°C avvikelse från ISA (eller om man vill vara noggrannare, 118.8 ft per grad). - Verklig höjd skiljer 4 ft från indikerad höjd per 1000 ft indikerad höjd och grad avvikelse från ISA. - TAS = CAS ökad med 1% per 700 ft täthetshöjd. Jag har samlat diverse tumregler och liknande information man kan behöva under flygning i ett dubbelsidigt blad i Jeppesen-format. Den som vill kan ladda ned det, men jag tar naturligtvis inget som helst ansvar för ev. felskrivningar.
