Bränsleuppföljning vid sträckflygning

Diskussion i 'Flygutbildning' startad av Fredrik, 6 Maj 2007.

  1. Fredrik

    Fredrik Moderator Flygfyren Operations

    Jag har en fundering som rör bränsleuppföljning vid sträckflygning.

    När jag planerar en längre flygning så tar jag först reda på de förväntade vindarna på sträckan och använder de som underlag vid mina beräkningar. Ibland stämmer de prognostiserade vindarna bra, ibland mindre bra. När beräkningarna är klara får jag ju fram tider för respektive delsträcka.

    Under själva flygningen sedan så följer jag upp bränsleåtgången genom att jämföra hur lång tid en delsträcka faktiskt tagit jämfört med det som var planerat. Här ser jag ju väldigt tydligt om det tar längre eller kortare tid att nå en viss brytpunkt. Om man sedan summerar eventuella avvikelser i tidsberäkningarna så får man ju fram om man förbrukat mer eller mindre bränsle i slutändan.

    I olika böcker har jag ofta läst att man ska ta fram den berömda navskivan och revidera sin bränsleplanering under flygning när man har upptäckt hur de faktiska vindförhållandena är. Jag tycker det känns väldigt bökigt att både flyga flygplanet, "snurra på hjulet" samtidigt som man ska hålla uppsikt utåt. Om man är två som flyger går det väl an.

    Jag tycker mitt förfarande fungerar bra och det visar tydligt om det kommer bli ett över- eller underskott av bränsle under resans gång.

    Vad har ni andra för uppföljningsmetoder?

    Mvh
    Fredrik
     
  2. Danny

    Danny Ny medlem

    Gör som du. Om jag passerar en punkt 30 minuter för sent har jag förbrukat 30 minuter mer bränsle och vänder inte vinden kommer det att fortsätta så eller bli värre.

    Men det finns ett riktigt läskigt fel man kan göra. Gjorde en dundertabbe i vinter under en långflygning och använde en lägre bränsleförbrukningen än den som gällde för den högre effekt jag använde mig av. Läste helt enkelt fel i handboken. Och gör man det hjälper ju inte någon uppföljning i världen.

    Har nattångest fortfarande :-|
     
  3. Fredrik

    Fredrik Moderator Flygfyren Operations

    Man får se till att vara noga när man räknar fram bränsleförbrukningen så att det verkligen är för rätt tryckhöjd, rätt temperatur och rätt varvtal. Så länge man gör det och sedan håller sig till de framräknade siffrorna så fungerar metoden!

    För de som inte gör några prestandaberäkningar överhuvudtaget kan det ju bli problem för...
     
  4. Håkan_Olsson

    Håkan_Olsson Medlem

    Fredrik,

    Jag använder i princip samma metod som du gör.
    I vissa fall när det varit tveksamma förhållanden så har jag markerat en punkt på kartan där jag skall gå till alternativ om jag inte nått den punkten på en viss maxtid.
    Navskivan har åkt fram när jag gjort flygningar där man haft en "point of no return" och jag ville ha en extra koll på läget.
    Förbrukningssiffrorna i handboken är bra att ha men jag har hittills inte träffat på en flygplanindivid som dragit mindre än vad handboken säger så det gäller att ha litet mariginaler i alla ändar.

    MVH
    Håkan
     
  5. Fredrik

    Fredrik Moderator Flygfyren Operations

    Bra tips Håkan! Det ska jag ta med mig.

    Marginaler är bra. Att göra ett schablonmässigt påslag om ca 10% på förbrukningen, är det lagom med hänsyn taget till slitage och ålder på en flygplansmotor?

    En annan fråga kopplat till bränsleförbrukningen och exaktheten i dessa siffror. Skulle det vara så svårt för tillverkaren när de konstruerar bränslesystemet att sätta in någonting som mäter flödet i bränsleledningen så att man någon gång kan få svart på vitt att så här mycket förbrukade flygplanet faktiskt?! :) För dyrt?

    Mvh
    Fredrik
     
  6. Håkan_Olsson

    Håkan_Olsson Medlem

    Et påslag på 10 % är inte orimligt alls men vissa individer sörplar i sig mer än så. Jag vet en specifik PA-28 som innan sitt motorbyte ville ha 20% mer än vad boken angav.

    Flödesmätning är inte alltid så lätt att få exakt och med tanke på de amerikanska produktskadelagarna så tror jag inte att det är aktuellt på de gamla boxermotorer som du och jag flyger med. Dessutom blir det en sak till som kräver tillsyn och underhåll vilket gör det dyrare att flyga.
    Skall man åka långt så kan det vara behagligare både för själen och urinblåsan att ta litet kortare skutt. :)
     
  7. TOC

    TOC Ny medlem


    Helt rätt Fredrik.
    Vet att dom flesta flygförare bara tar tryckhöjden och varvtalet och konstaterar efteråt att maskinen tar mera bränsle än vad POH visar.
    Med den metoden tar motorn alltid mera bränsle under kallare förhållanden än ISA.
    Och inte bara det,om man magrar under dom förutsättningarna gör man fel.
    Om man ska köra 75% effekt,är det verkliga effektuttaget högre - Man får ej magra alls.

    Har gjort en egen lathund för ex. PA28-161.
    För varje 10C grader under ISA, 30rpm mindre än tabellen visar och vise versa.
    Enkelt och effektivt.
    Metoden har fungerat med alla individer alltid,utom en,förbrukningen 38 l/h med 75%,magring till bästa effekt.
    Den maskinen som tog mera bränsle hade sk. fartpropell,med större stigning.
    mvh /TOC
     
Laddar...

Dela sidan